För att sammanfatta min dag kort och enkelt har jag varit på en krigskyrkogård för att kolla på gravar från personer som förlorade sitt liv här under andra världskriget, intressant. Kyrkogården var fett fin, förvånad tjej. Sen har jag även vart hemma hos Maxi med Axelina och Johanna och kollat på hans två veckor gamla lillebror Sam. Sötaste ungen ever. Gosade med honom ett tag och drog slutsatsen att jag kommer hänga hos Max ett tag framöver...
En av de senaste dagarna på länge. Haft svenska nationella idag. Började klockan 8.30 och man fick sitta fram till 14.30. Jag vart klar runt 10-tiden, satt och kollade in i datorn, gick på toaletten för att fördröja tiden, läste igenom min debattartikel ett antal gånger, skulle skicka in, lärare Måns övertalade mig att vänta fram till lunch, kollade på film (chill), åt lunch, gick och skickade in skiten! Efter det har jag princip inte gjort ett piss och börjar bli aningen FÖR uttråkad. Ska försöka plugga lite men det går åt skogen för tillfället.
Aldrig tidigare har jag upplevt åska och blixtrar på den nivå som man gör här. I fredags trodde jag på riktigt att hela Nairobi skulle sprängas i luften. Det regn som föll ner över Kenyas landskap var obeskrivligt, och den åska och de blixtrar som lös upp den kenyanska himlen är svåra att beskriva. Att alla vägar rasar samman och trafiken blir kalabalik är kanske något man får köpa när den kenyanska landsbygden åter igen får tillgång till mer mat än den uttjatade Ugalin. Just nu hör jag regnet smattra utanför och åskan dundra i en ljudnivå svårt att jämföra med den svenska. Att mysfaktorn höjs rejält när det regnar och åskar ute går inte att undvika och det känns mer okej att sitta inne och plugga en dag som denna jämfört med en solig dag. Kanske vore det bästa om det fortsätter såhär ett tag till för min plugglista känns som den aldrig vill ta slut. Oj min mammas gud, det känns som det är krig här av åskans kraftiga dunder. Skulle nästan behöva spela in en film för att ni ska få höra!
Såhär tydlig är blixten när den slår ner var och varannan minut.
Idag har vi som sagt vart iväg på ännu ett äventyr, denna gång rafting. 06.00 imorse ringde klockan för uppstigning och klockan 07.00 började vi åka mot campet vi stannade på efter Mt. Kenya och åt hamburgare vid. Det var nämligen samma organisation som vi besteg Mt. Kenya med som höll i raftingen.
Rafting var seriöst bland det läskigaste och mest adrenalin-kickande jag någonsin gjort. Filmen som jag la upp tidigare idag har det gänget vi åkte med gjort vilket betyder att jag idag gjort precis samma sak. Trodde på riktigt att jag skulle dö när jag slungades ner under vattnet för att vi skulle "öva hur det kändes". Vi åkte med gummibåten in under ett vattenfall där strömmen var galen och slungades upp och ned tills dess att man inte lyckades hålla sig kvar och slungades under båten och bortåt tills det blivit lugnare strömmar. Läskigt. Sedan fick vi även lägga oss på rygg i vattnet för att åka ner i ett "strömpassage" vilket jag såklart skulle göra för det såg så lugnt och stillsamt ut, icke. Jag och Hanna ligger där och flyter tillsammans på rygg och håller i varandras händerna för att inte glida från varandra, helt plötsligt kommer värsta strömmen som slungar ner oss båda två under vattnet och jag fick känna kallsup smaken än en gång.
Känner att alla kodord som sades under den fyra timmars långa färden upprepas hela tiden i mitt huvud fortfarande, "paddle", "forward", "back", "OH SHIT, down"....
Det var verkligen jätte roligt att rafta men den klumpen i magen man får innan ett vattenfall är fasen inte att leka med, en gång trodde jag på riktigt att vi nått slutet och skulle välta hela båten men på något sätt lyckades vi hålla oss kvar. Efter hela forsränningen serverades kött och potatis, gott som tusan och sedan började den två timmars resan hemåt till internatet igen. Rolig och minnesvärd dag som tog på krafterna! Nu läggdags.
Vart en tidig uppstigning för en timmes långpromenad i morse. Varför ska varmvattnet alltid vara borta när man som mest behöver det?
På U-landkunskaps lektionen idag åkte vi iväg på äventyr!
Efter en tio minuters lång bilresa i den blå/vita skolbussen svängde vi vänster in på en grusväg efter att ha passerat slumområdet Dagoretti. Allt vi vet, jag, Amanda, Hanna och Axelina, är att det är till en public school vid namn Riruta school som vi styrt våra steg. Tanken var att vi skulle presentera oss för rektorn och berätta om vårt projekt där vi valt att jämföra utbildningen på en public school med en private school. Efter att vår chafför John, med den rosa skjortan, parkerat bilen på den tillgjorda parkeringen går vi med långa steg mot den avlånga byggnaden. Skylten ”administration” hjälper oss hitta till rätt lokal. Längst in möter vi en mörk man vid namn Nelson som välkomnande låter oss slå oss ner vid det avlånga bordet som finns placerat framför hans skrivbord. Nelson är en man på cirka 40 år som verkade mer intresserad av att veta vad vi gjorde i Kenya, vad vi ville göra i framtiden och om läraryrket var välbetalt i Sverige än vad vi egentligen var där för. Flera gånger om fick vi avbryta för att få fram vad vi ville. Efter cirka 20 minuter hade vi äntligen lyckats boka in både intervju och fått mobilnumret som krävdes upprepning på tre gånger för att få de rätta siffrorna nedskrivna.
Mitt första intryck av skolan var att den var ovanligt fin. Jag hade förväntat mig ett plåtskjul som så många andra skolor här i Kenya består av. Detta var istället ett betonghus som såg ut att ha hyfsat hög standard. En första överraskning och kanske blir det en till på fredag då vi planerar ett återbesök hos Nelson och Riruta school.
När vi kom hem igen packade alla varsin väska och sedan gick vi till Art och pluggade tillsammans med en smoothie, bra och gott - två flugor i en smäll.
Påsklovet inleddes som sagt redan förra torsdagen. På fredagen chillade vi, tog en sväng förbi Toy och sedan Que Pasa. Tidigt lördagmorgon åkte jag ut till flygplatsen för att möta HEDIYEH. Jag hade lurat henne och sagt att jag inte skulle kunna komma och möta henne på grund av att Boardingföräldrarna tyckte att det var "mitt i natten" och bla bla. Hon var skit lack men wehååå, där stod jag och gömde mig. Vart ett kärt återseende med kramar och hela köret. Ett gäng från skolan skulle iväg till Rwanda för att checka gorillor samma morgon så vi fick turen att åka skolbuss hem, gratis är alltid lika gott.
Hemma på internatet invigde vi morgonen med varsin kaviarmacka för att sedan sova i cirka 2 timmar. Brunch och därefter styrdes stegen mot Junction (hur kan man inte visa det liksom?) kollade i affärer och sedan en lunch på Art, classic. Att hålla tider är inte min starkaste sida, klockan 2 skulle taxin till flygplatsen komma, klockan 13.58 skriver jag in mig på skolan från Junction och fick ganska bråttom för att packa ihop alla saker som jag inte hade gjort inför Mombasa. Bara 20 minuter försenade och påväg till Jomo Kenyatta airport. Planet var cirka 30 minuter försenat men efter att planet lyft tog det bara 45 minuter och vi var äntligen framme i älskade Mombasa, 5e gången gilt. Vi mötte upp dom andra tjejerna som tagit sig ner med tidigare plan eller buss.
Vi hade ju som sagt inte kollat upp att vi VERKLIGEN hade bokat boende förens 4 dagar innan vi skulle åka och då visade det sig att vi inte hade något boende... Smarta som vi är. Dock funkar livsstilen allt löser sig väldigt många gånger och det slutade med att vi hittade fetaste huset för 50 kronor natten per person, som sagt, ALLT löser sig.
Entrén till huset!
Nice uteplats med soffor och matbord där vi åt middag nääästan varje dag!
Vårt hus, världens största och finaste trädgård med en massa palmer, växter, blommor och skit!
Tjena huset.
Vårt sovrum.
Dock hade vi inte Beachfront denna gång men vi hade pool! Varje morgon fick vi gå en promenad på cirka 5-7 minuter men det funkade faktiskt bättre än förväntat!
Ensamma på en kritvit strand!
Johanna och Hediyeh!
Hediyeh!
Finaste Hannis och Mandzink.
Axelina.
Johanna.
Hela glada gänget!
Hanna leker modell, haha!
Amanda och Gabriella.
Här sitter vi och chillar på Blue Marlyn, en club-sandwich med pommes. Älskar att stranden är precis nedanför med ett turkost vatten till det. PARADIS.
Alla andra dagar hängde vi på stranden nedanför Lantana som är ett ställe vi hittade på sportlovet. Världens finaste hotell med riktigt god mat. Vart alltså många luncher här!
Hur nice?
Det var här vi hängde princip varje dag!
Jag, Johanna och Hediyeh red även kamel, en tur i sig. Andra gången som jag red kamel. Kan ju inte påstå att det går särskilt snabbt men ganska kul att chilla runt någon meter ovanför stranden! Här har vi Jorge i sin egen skönhet...
Hediyeh poosar med leoparden som vaktade vårt hus!
Vägen ner till stranden!
Senaste gången vi var i Diani åkte vi till ett ställe som heter SunDown. Då följde aldrig Malin, Hanna och Amanda med så vi kände att vi borde göra en favorit i repris. Sjukt fint ställe att se på solnedgången!
Ute på den här strandpiren som bildats satt vi.
Jag och min Roomie!
Vi bestämde oss för att stanna en natt längre (planerat att vi skulle åkt hem på torsdagen) men vi bokade på en natt extra och köpte bussbiljett från Mombasa stad hem till Nairobi fredag morgon. När vi kom fram till Mombasa stad började det med att jag glömde min mobil i taxin vi åkt med och såklart var jag den ända som hade numret till taxin så det var bara att ta ett sorgligt farväl till min älskade Alcatel. Segt men så går det när man är klantig, förvånad att jag överhuvudtaget klarat att ha en telefon från september fram tills förra veckan utan att tappat bort den!
Efter ett toalettbesök på dom eviga stå-toaletterna utan papper klev vi på vår lökiga buss som skulle ta oss de 8 timmarna hemåt. Utan toalett och dom ända vita rullade vi iväg bara 15 minuter försenade. Efter timmar som kändes som evighet kom vi äntligen fram till Nairobis gator i perfekt tid till den dagliga traffic-jamen som aldrig tar slut. På en 200 meters sträcka satt vi i kö i cirka 1 timme och 15 minuter. När vi ÄNTLIGEN (i timme sena) kommer fram till en rondell där den mesta trafikstockningen lättar passar vi på att krocka! En duns och både guide och chafför utrymmer bussen för att kolla vad som hänt. Några minuter senare är både polis och gatuförsäljare där. Vi började tappa tålamodet ordentligt min kissblåsa var nära på att sprängas på riktigt. Hediyeh går ut och lyckas övertala chaffören att vi ska få ta våra väskor och när hon lyckats med det beger vi oss med varsin väska över en rondell för att korsa en trafikerad väg och sedan ta en taxi hem till älskade internatet!
Axelina och Johanna på vår härliga buss!
Trots en fjärde visit på Diani kan jag inte sluta att längta tillbaka. Alltid lika roligt. Veckan har varit helt underbart och det var kul att komma tillbaka! Paradiset lätt.
Här i Nairobi vart det en tur med Hediyeh och Hanna till barnhemmet New Life Home där vi hängde på alla olika avdelningar i cirka 2 timmar innan vi tog en taxi till Junction och åt världens godaste sushin som jag längtat efter oerhört länge! Gött som tusan. Köpte även en ny Alcatel och har kvar samma nummer som innan, för den som vill veta!
På söndagen hängde vi hela förmiddagen på Masaimarknaden och det blev en lunch på YaYa-center innan vi begav oss till Toy. Dock hade vi oturen med oss så det började regna precis när vi kom fram. Vi ställde oss under ett plasttag och tog beslutet att springa till den delen av marknaden som har lite tak. Dock fattade vi fel beslut när princip allt bestod av lera och det började regna in... Istället ringde vi skolbussen som kom och hämtade oss och vi tog istället en bastu på internatet, skönt som bara den. På kvällen blev det en sista middag på Art innan vi satte oss i taxin till flygplatsen... Var lite sorgligt att säga hej då men jag kommer ju faktiskt hem väldigt, väldigt, väldigt för snart. VILL INTE ÅKA HEM.
Har haft ett superlov och om 2 veckor är det långhelg och då planerar vi en tur till Lake Naivasha eller möjligen Kisumu... Får se hur det blir. Nu måste jag faktiskt ta tag i min städning på riktigt, mitt rum är ett bombnedslag. Tre boardingföräldrar har tjatat på mig och nu fick jag en sista varning. Dags att sätta på städhandskarna för såhär kan det tusan inte se ur längre, kaos i orten!
På bilderna ser det faktiskt ganska fint ut, något positivt..
Minns ni att jag för en vecka sedan fick ett paket nerskickat med kläder? Tydligen var det mormors väninna Gudruns syster, om jag fattade det hela rätt, som skickat ner det. Långsökt men snällt. Det jag vill komma till är att jag i lördags levererade alla barnkläder till barnhemmet New Life Home och dom var oerhört tacksamma och blev jätteglada! Fick till och med ett mail när jag kommit hem. Tänk vad lite kläder kan glädja folk!
Dear Manda,
We sincerely thank you for your generous donation to New Life Home – Kilimani. Your gift helps us to provide a rich and rewarding home life for the children in our care, which in turn offers them the best hope of success in their future lives.
Since our inception we have been able to admit 1323 babies through our homes and 951 babies have been adopted. We have also re- united 82 babies with their biological families.
Om några timmar är äntligen Hediyeh här! och klockan 4 imorgon går vårt flyg till Mombasa, kan inte ha det bättre just nu!
Igår var vi som sagt ute och åt med Max på en köttrestaurang. Herregud min gud säger jag bara! Hur gott som helst och trots att det var aningen dyrt (för att vara Kenya) var det mer än värt det. Dom langade köttsort efter köttsort tillsammans med världens godaste salladsbuffé där det fanns ALLT. Tror det var första gången på 8 månader som jag åt salami. Och krokodilkött är fasen riktigt gott. Åt så att jag höll på att sprängas. Måste helt klart tillbaka dit innan jag åker härifrån. SÅ JÄKLA GOTT, kan inte sluta säga det....
Efter middagen drog vi till K1 där resten av skolan befann sig. Eftersom att det är lov idag fick vi vara ute till 12 igår. IDag har dagen spenderats med en film i Zebra, en sväng på Toy och sedan lätt lunch på Java, grymmers. Nää nu måste jag fixa mig och sedan till Junction och ta ut lite cash.
Om vi inte hörs imorgon blir det förmodligen om en vecka då jag får internet igen!
Taggad på livet till tusen nu, och diani saknar jag också. Där om några timmar! Puss tjohaj
Juste, fick ett paket igår med en massa barnkläder! Antar att denna person som skickat detta vill att jag ska lämna det till barnhemmet vi är på ibland men... Vet inte vem som skickat det!! Ingen avsändare, inget kort, ingenting Bra en massa kläder så nu undrar jag VEM denna person är, skulle vara kul att veta!
Det känns nästan som det gått och blivit höst. Över ett dygn förvandlades klarblå himmel med strålande sol till dysterhet och regn. Egentligen är det lite mysigt men det är sjukt konstigt hur snabbt och drastiskt vädret kan ändra sig här.
Igår (tisdag) var det egentligen dags för boxercise men 5 minuter innan vi skulle börja öppnade himlen sig och ett fydundrande regn utbröt. Det slutade med att vi badade i poolen och boxercisen blev inställd.
Imorse hade jag och Axelina bestämt att vi skulle ut och Powerwalka vid 8 eftersom jag har sovmorgon till 11.10 på onsdagar. Så vid 8 imorse möttes vi vid matsalen för att äta lite snabb frukost. Kan ju inte påstå att det var särskilt enkelt att kliva upp från min varma säng men upp kom jag, och ut gick vi. När vi gått i cirka 20 minuter börjar det smått dugga, 5 minuter senare var vi totalt dyblöta. Men vi hade 40 minuters väg kvar att vandra så det var bara att gå på. Till en början var det hyffsat okej men när skorna kunde liknas en sankmark och när det regnade så mycket att man inte såg var man gick började det blir aningen frustrerande. Men fram kom vi tillslut blöta som bara den. Såg fram emot en varm dusch och sedan få krypa ner i min varma säng igen. Vart dock aningen besviken när jag klev in i en iskall dusch, varmvattnet hade slutat fungera. Ibland älskar jag detta land ännu mer. Tror aldrig jag haft problem med varmvattnet sen jag kom hit (bortsätt från de dagar då vi inte haft vatten överhuvudtaget) men när man väl behöver de som mest är det totalt borta.
Efter skolan spelade jag tennis med Emily och vår tränade Pieus igen... Var kul!! därefter en snabb dusch och sedan tog jag plugget med mig till Art tillsammans med Max, Johanna och Axelina. Kan väl inte påstå att jag fick speciellt mycket gjort men en god milkshake tillsammans med ett vitlöksbröd lyckades jag bocka av! När vi kom hem tog jag tag i pluggandet på riktigt fram till 9 då vi festade med en bastu. Oerhört länge sedan sist. Till en början var vi inte så många men efter ett tag var hela bastun överfull. Mys-mode.
Nu sitter jag i min säng och undrar hur jag ska lära mig allt om kapillärer, vener, artärer och gud vet vad tills morgondagens naturkunskapsprov. Längtar inte. Däremot längtar jag något fruktansvärt tills morgondagen är ÖVER för då ska det minnsan firas att det är LOV! Max fyller år när vi är i Diani så vi ska ut och äta med honom imorgon istället + att vi får vara ute till 12 eftersom att vi är lediga på fredag!! Så imorgon ska det ätas kött! Vi ska tydligen till en köttrestaurang där man betalar 1800 shilling (cirka 160 kr) och sedan får man äta hur mycket kött man vill. Dom kommer tydligen in med allt mellan himmel och jord som på ett löpande band. Hörde rykten om krokodil! Ska hur som bli kul. Nu måste jag göra något som är mindre kul vilket heter plugga, med ett finare ord studera. Tjosvejsan!
Snart, snart! Bara tre dagar kvar... och då finns även en Hediyeh med i bild!
Som rubriken lyder bröt regnperioden ut idag. Precis innan lunch och lagom till att alla lektioner slutade började ett hällregn utav dess like utbryta. Efter att ha gått cirka hundra meter (från lektionssalarna till maten) var du rent ut sagt dyblöt. Det vart dessutom iskallt i luften så idag vart det första lunchen inomhus på väääääääääldigt länge. Vill inte ha regnperiod, det känns deprimerande. Det får gärna regna på kvällarna men inte på dagarna! Punk slut va. Det klarnade i och för sig upp på eftermiddagen så det vart en långpromenad med Axelina innan jag avslutade med en timmes tennisträning tillsammans med Emily. Fun, fun.
Efter middagen spårade jag, Amanda och Malin ut i en av lektionssalarna. Meningen var att vi skulle plugga inför spanska provet imorgon men vi roade oss istället med att sätta på gammal musik på högsta volym i högtalarna och stå och sjunga samt dansa på borden. Fråga mig inte varför men kul var det. Det är sådana kvällar som jag kommer sakna när jag kommer hem. Att man alltid har lika roligt här är tusan ofattbart, egentligen.
Åter igen söndag. Har egentligen inte söndagsångest då man måste komma tillbaka till skolan. Har istället ångest för att det blir kortare och kortare tid kvar tills jag måste kliva på planet och åka hem till Sverige. 9 veckor kvar, smått panik.
Denna vecka har jag två feta prov men med lov på torsdag, mombasa och träffa HEDIYEH på lördag så fungerar det ganska bra ändå!
I torsdags var vi som sagt ute och åt middag med Maria på en restaurang som ligger i Down Town och heter Sarova. Riktigt nice ställe! När vi skulle ta fram pengar för att betala notan langar Maria upp kortet och säger att hennes pappa bjuder, tack Staffan det var riktigt gulligt! så ja, supertack till honom!! Här är två bilder från kvällen snodda av Hannis.
I fredags var det fest på skolan. Slutade klockan 12.20 efter ett matteprov då var det snabb lunch sedan hjälpte jag och några andra till med att ta fram läsk, grönsaker, biffar, grillar, ja allt som innefattar en fet BBQ. Det var nämligen musikcafé på skolan inkluderat fika och BBQ. Detta betydde att en hel hög människor kom och jag och Max "jobbade" till och från med att ta betalt, sälja kakor och vifta bort flugor. Lärarna hade även fixat ett water-slide bana där jag stod och spruta ner alla barn med vatten. TRE hoppborgar sattes även upp på skolgården, jag och Julia invaderade den största av dom och skrämde bort barnen. Det var sjukt roligt att hoppa hoppborg må jag säga, fram till dess att en av snubbarna satte upp en skylt "barn 3-10 år", men det var kul så länge det vara. Efter en massa uppträdanden med olika låtar åt vi en snabb middag innan vi gick till Art och därefter Que Pasa.
Igår, lördag, spenderade jag morgon till kväll sittandes på en stol i tystnad. Högskoleprovet mannen, högskoleprovet. Fy tusan vad tråkigt, och svårt. Men nu är det gjort och det kanske är som alla säger att övning ger färdighet, vi kan ju i alla fall hoppas för annars slösade jag bort en lördag i detta land.
Idag har varit en bra dag må jag säga. Vaknade vid 11, gick och åt vår delikata brunch som vi får varje helg. Därefter låg vi vid poolen och schtekte i cirka 2 timmar innan vi tog skolbussen till West Gate. Chillade runt där med Hanna, Amanda, Johanna och Axelina. När vi skulle gå till Art för att äta lunch/middag så gick vi förbi Mimosa som är ett apotek och då fick jag och Axelina för oss att ta hål i örat. Sagt och gjort. Kostade bara 17 kronor så det var fett värt, om jag tröttnar kan man ju bara ta ut det hehe! Sen gick vi till Art och åt godaste Ceacarsalladen i värmen under ett parasoll innan skolis kom och hämtade oss!
Munter brud. Hej nytt hål mer pärla och grejer!
Trots högskoleprovet har det ändå varit en lyckad helg och nu är det inte långt kvar tills LOV! Min vecka ser ut följande för den som vill veta;
Måndag: skola + tennis (inte roligaste)
Tisdag: Spanskaprov, paniiiiiik fattar ingenting.
Onsdag: pluggdag gånger tusen -.-
Torsdag: Nk-prov, mindre bra. PÅÅÅÅSKLOV! förmodligen ut och äta för att fira att vi har lov.
Fredag: Oklart, förmodligen chill på dagen och sedan Que Pasa på kvällen!
Lördag: HEEEEEEDIIIIYEH KOMMMER WEEEHÅÅÅÅÅÅ! Och sen går vårt plan till mombasa klockan 4 på eftermiddagen på dagen antar jag att vi kommer chilla vid poolen på förmiddagen och sedan köra lunch på Junction innan vi åker till flygplatsen :D :D
Onsdag
